Spring
- Downloads：7673
- Type：Epub+TxT+PDF+Mobi
- Create Date：2021-08-31 09:52:58
- Update Date：2025-09-07
- Status：finish
- Author：Karl Ove Knausgård
- ISBN：0399563385
- Environment：PC/Android/iPhone/iPad/Kindle
- Download
Summary
So begins Spring， the recommencement of Knausgaard’s fantastic and spellbinding literary project of assembling a personal encyclopedia of the world addressed directly to his newly born daughter。 But here Knausgaard must also tell his daughter the story of what happened during the time when her mother was pregnant， and explain why he now has to attend appointments with child services。 In order to keep his daughter safe， he must tell a terrible story， one which unfolds with acute psychological suspense over the course of a single day。
Utterly gripping and brilliantly rendered in Knausgaard’s famously sensitive， pensive， and honest style， Spring is the account of a shocking and heartbreaking familial trauma and the emotional epicenter of this singular literary series。
Utterly gripping and brilliantly rendered in Knausgaard’s famously sensitive， pensive， and honest style， Spring is the account of a shocking and heartbreaking familial trauma and the emotional epicenter of this singular literary series。
Reviews
Line BOKely
，
Mye frem og tilbake og avsporinger， men likte skrivestilen hans！
Dženan Mušanović
，
Oh， velika je razlika kad je čovek jednostavno prisutan u svetu， imun na sve njegove utiske， i kada nezaštićen prima sve u sebe。 Ako je zaštićen， slobodan je， i tad može da sledi svoju volju i radi šta želi。Knjiga U proljeće spada u red jedne od četiri knjige iz takozvane Årstid encyklopedien， odnosno Enciklopedije godišnjih doba， kako ju je autor naslovio a koja još sadrži naslove: U jesen， U zimu i posljednju， U ljeto。 Negdje se u nazivu ove knjige izostavlja prijedlog "u" pa nose samo naziv g Oh， velika je razlika kad je čovek jednostavno prisutan u svetu， imun na sve njegove utiske， i kada nezaštićen prima sve u sebe。 Ako je zaštićen， slobodan je， i tad može da sledi svoju volju i radi šta želi。Knjiga U proljeće spada u red jedne od četiri knjige iz takozvane Årstid encyklopedien， odnosno Enciklopedije godišnjih doba， kako ju je autor naslovio a koja još sadrži naslove: U jesen， U zimu i posljednju， U ljeto。 Negdje se u nazivu ove knjige izostavlja prijedlog "u" pa nose samo naziv godišnjeg doba。 Ovaj četverosvezačni serijal predstavlja dnevnik ili bolje rečeno， pisma koja otac piše nerođenoj kćeri。 Ukoliko ćemo "mak na konac"， onda je preciznije kazati - kćeri koja ta "pisma" još uvijek ne može čitati。 Iako ostale dijelove serijala nisam čitao ali sam imao priliku proći kroz njih i prelistati ih， vidjeti strukturu， ovaj se dio ponajviše može posmatrati kao Moja borba 7 obzirom na način， stil， sadržaj i kompleksnu emotivnu dubinu i istovremenu jednostavnost narativa。 Dok se ostali dijelovi u rasparčanim fragmentima bave stvarnošću u mnogo njenih svekolikih očitovanja， predmetima i pojavama koje Knausgor očuđuje （što bi rekli ruski formalisti）， te su samim time nekoherentni u fabuli， smislu ili poenti iako vjerovatno snažni i poetični kao i sve što on piše， U proljeće je priča。 Priča koja se odvija u jednom danu i kroz jedan dan， baš kao i životu， baš kao i u romanima toka svijesti （samo ne toliko složeno kao Woolfova， Fokner ili Džojs）， daje odbljeske svega onoga što je do istog tog dana dovelo。 Rekli bismo， ispitivanje određenosti i slučajnosti kroz vlastiti životni put。Najbolje od svega je što je ovo toplo， iskreno， prozaično i stilski urešeno a sama arhitektura prošlosti je sazdana jezikom koji će doprijeti i do najneučitanijeg čitatelja。 Obraćajući se nerođenom djetetu， autor pripovijeda priču o depresiji kroz koju je prolazila njegova supruga， njegovo nošenje s tim， roditeljstvo i starateljstvo， opisuje spisateljsku samoću， priznaje vlastito nesnalaženje u svijetu koji se nameće pojavom djeteta， brakom， raskriva duboku ljubav koja se nahodi između roditelja i djeteta ma kakav taj odnos bio te tako， ponovno， sebe ogoljuje do kraja u ovoj ispovijedi koja nije fragmentirana već se čita kao odličan roman sukusiran u nevelik broj stranica。 Stoga je meni ovo više nalično strukturi i modusu Moje borbe negoli ostalim dijelovima Enciklopedije。 Kako god， zaslužuje čitanje。Roditeljska ljubav ga guši， a onaj ko tako odrasta samo hoće da se odupre， da postane svoj čovek， svoja ličnost （。。。） U romanu je možda tako， jer se romani pišu da bi se nešto iz ljudskog života istaklo， da bi nešto što postoji， ali možda nema oblik， dobilo oblik i ukazalo se。Pohvale i za dizajnera koji je radio korice sve četiri knjige ovog serijala - vizuelni gušt， maestralno ukrašeno。 Booka， kako ih je nazvao Jergović - propulzivni izdavač， inače sjajno oprema knjige。 。。。more
June Osland Melvær
，
Første ordentlige møte med Knausgård gav meirsmak。 Forteljinga om ein dag den våren dottera var 3 månader er full av følelsar， mørke og varme。
Karenina
，
Om våren är skriven till ett du， som är familjens fjärde barn， tre månader gammalt。 Berättelsen utspelar sig under en dag。 En vanlig dag som utgörs av vanliga och ovanliga händelser。 Han väcker och frukosterar barnen， sätter på diskmaskinen （förstås！）， dricker en kopp kaffe i trädgården samt gör en resa för att hälsa på mamman som ligger på sjukhus。 Dessa knappt tvåhundra sidor är också fyllda med tankar och minnen från tiden då barnet låg i magen。 Med osannolik närvaro och närhet beskriver Knau Om våren är skriven till ett du， som är familjens fjärde barn， tre månader gammalt。 Berättelsen utspelar sig under en dag。 En vanlig dag som utgörs av vanliga och ovanliga händelser。 Han väcker och frukosterar barnen， sätter på diskmaskinen （förstås！）， dricker en kopp kaffe i trädgården samt gör en resa för att hälsa på mamman som ligger på sjukhus。 Dessa knappt tvåhundra sidor är också fyllda med tankar och minnen från tiden då barnet låg i magen。 Med osannolik närvaro och närhet beskriver Knausgård det nakna livet som pågår i tid och rum， i kropp och medvetande。 Och hur varje （olycklig） familj är olycklig på sitt eget vis。”… eftersom tilltalet alltid var mer personligt i verket än i verkligheten och kommer mycket närmare där än det någonsin skulle göra vid ett möte。 Vad annat var litteraturen ett uttryck för än en i övrigt oåtkomlig och i verkligheten icke-existerande närhet？”Som jag ordat om tidigare är jag från att ha varit skeptiskt nu helt såld på herr Knausgård。 Han är en författare så skicklig att han tycks kunna skriva om enklaste skitsak och ändå trollbinda mig。 Hans språk är perfekt och han lyckas med hjälp av det ladda det vardagliga livet med stor betydelse。 Jag blir rörd。 Eftersom han skriver om ordinära saker som angår oss alla， gäller hans litteratur mig， dig， samtliga。 Här finns inga hjältar eller skurkar， bara vanliga människor som kämpar på。 Ibland går det bra och ibland handlar man på ett sätt man sedan ångrar。När jag läser Om våren tänker jag på René Descartes metod att ställa sig tvivlande till allt vad vi känner som sanningar/kunskaper och även till sinnliga erfarenheter。 Detta ifrågasättande skapar möjlighet att med en ny blick se på skeenden。 Jag tycker att detta är vad Knausgård gör （även i Morgonstjärnan och Min kamp）。 På det sättet krossas gamla föreställningar， vi kan få syn på nya sidor av saken och livskänslan förhöjs。 Anna Bjergers målningar bidrar också till emotionsraketen。Nu kommer mängder med citat här， för att det går inte låta bli。 Mest för min egen skull。 Jag vill spara dem。Om att bryta en familjs oskrivna regler。 Här beskriver han på ett bra sätt hur den fria viljan inte erbjuder fria val。”Och så har jag växt upp i en kultur som var försiktig med ord。 Min mamma har aldrig sagt att hon älskar mig， och jag har aldrig sagt att jag älskar henne。 Detsamma gäller för min bror。 Skulle jag har sagt till min mamma eller min bror att jag älskade dem skulle de har blivit förskräckta。 Jag skulle ha lagt en börda på dem， förskjutit balansen mellan oss på ett våldsamt sätt， ungefär som om jag skulle raglat omkring full på ett barndop。”Kanske den mest träffande beskrivning av depression jag någonsin läst:”Mellan den här yttre världen och den inre verklighet som din mamma levde i fanns det nästan ingen förbindelse längre。 Det var det som skedde， förbindelsen bröts。 Det som bara för ett par veckor sedan hade varit vackert för henne var inte längre vackert， det var ingenting。 Det som bara för ett par veckor sedan hade varit bra för henne var inte längre bra， det var ingenting。 Så var det därför att det vackra och det goda får mening i förbindelsen， i utbytet， i det som står öppet mellan oss och världen。 I sig själva betyder inte tingen och händelserna något。 Betydelsen får det i den genklang det är väcker。 Det är I genklangen vi förbinder oss med världen， och det var det som hände med din mamma， världen väckte inte längre genklang inom henne。 Förbindelsen var bruten， hon var utestängd från den。”Komplexiteten att hålla liv i en relation bemästrar man inte på det här viset。 Låter ju tjusigt att han jobbar på med hushållssysslorna men så enkelt är det inte。”Jag ville inte väcka henne， jag ville inte säga att nu fick hon stiga upp och vara med， att vi var två om det här。 För gjorde jag inte det， utan tog hand om allting själv， skulle jag kunna säga， se på mig， se på allt jag gör， medan du inte gör någonting。 Det gav mig en god känsla。 Ilska som sådan var ingen bra känsla， men ilska blandad med triumf var det。 Satt jag med barnen och tittade på tv var triumfen liten。 Gjorde jag däremot något som krävde ansträngning， och som gav synliga resultat， skulle triumfen bli större。”Utifrånblicken på svenskarna:”Det var valborgsmässoafton， kvällen när våren sjungs in i Sverige。 Det var en sedvänja som jag inte hade känt till förrän jag flyttade hit till landet för tolv år sedan， och som förbryllade mig lika mycket varje år。 Att just svenskarna， som ser på sig själva som de mest moderna människorna i världen och som inte vill ha något med det förflutna att göra， och inte heller med arkaiska， för vilka allt som står fast och orörligt är reaktionärt， till och med kroppen， som för dem inte är en biologisk påtaglighet som tillhör naturen utan en kulturell konstruktion， ett slags artefakt som de utarbetar riktlinjerna för på universiteten-att just svenskarna samlades en gång om året runt stora brasor， det mesta arkaisk av allt， och sjöng gamla sånger till vårens ära， där själva poängen var att det nya alltid också är gammalt， var svårt att begripa。” 。。。more
Andreas Jensen
，
Synes Knausærn bør skjerpe seg 👍Utenom det， bra bok
Reid
，
Loved this， I think it's fantastic and beautiful， the perfect balance of his detailed observational prose with plenty of love， emotion and family scenes with his children， all told in a compelling style and structure。 Just wanted to praise this immediately， since it's exactly what I preferred from him， and I could relate to a lot of it; definitely my favorite of all I've read of his; might add more after reviewing my highlights。This one is kind of beguiling。 I haven't read it a 2nd time yet， but Loved this， I think it's fantastic and beautiful， the perfect balance of his detailed observational prose with plenty of love， emotion and family scenes with his children， all told in a compelling style and structure。 Just wanted to praise this immediately， since it's exactly what I preferred from him， and I could relate to a lot of it; definitely my favorite of all I've read of his; might add more after reviewing my highlights。This one is kind of beguiling。 I haven't read it a 2nd time yet， but I did review my highlights， and it seems he's riding a fine line here。 He's a creative writer， right？ It partly feels like a mea culpa and a sympathy project at the same time， which， perhaps， actually comes closest to the truth of most relationships - they're freakin difficult and we're half blind， and often both parties are to blame for the failure。 I definitely felt one with him in this book， for the first time， despite （spoiler。。。）（view spoiler）[his self-acknowledged failure of nearly letting his wife expire， along with their unborn child。 （hide spoiler）] How did he pull that off？ I don't want to criticize or judge the author again [made a brief remark for Vol。6）， it's not necessary， plus no matter how much he wrote， we will never know the truth of their relationship， unless she is in agreement， and she doesn't appear to be， from what I've read。 Will be interesting when the eldest daughter writes her own memoir， haha。 He talks a lot about self-deception， （and what I call a limited free will） and I have too， elsewhere。 It's a fascinating read in that the book is infused with these ideas of self， and identity， and self delusion， and parenting， and yet dealing with another self-deluded imperfect partner and expecting them to rise above it all。 That's part of the beguiling - is it more of his self deception？ Was his childhood so bad that he can't understand how blind and helpless she is， too？ He doesn't acknowledge this aspect pointedly， but I suppose he's suggesting that no matter what， he can't deal with her major weaknesses， even though he promised to support her in good times and bad。 There I go again， criticizing。 And then his profusion of love toward his children is overwhelming here， and he actually makes the distinction between children deserving unconditional love， and partners not deserving the same。 I don't think I agree， but I understand his position。 Some partners can put such a strain on a relationship， and your freedom and sanity， that you just have to do what you gotta do。 And that goes back to how we choose our partners， that too is full of self-deception。 Yet we try our best， hopefully。 Also， as an aside， about the artwork and the odd dual nature of this work - two of the last three paintings show the woman （his wife） half naked in the woods and smiling （a very odd juxtaposition to the text） and also our protagonist with a tear running down his face - （again， a sympathy project？） Even some of the text towards the end elicits some sympathy for him， yet I don't mind， it works， and it's fair - all's fair in love and war， and literature。 。。。more
Byron
，
i dunno - im already busy living my life i dont got time to do his too fucks sake
Henrik
，
Flyter fra ustoppelig vakre og nervepirrende dagligdagshendelser til unødvendig gaslighting av depresjon og forholdsvansker。 Selv om kona til Knausgård er den eneste virkelig aktive kraften i boka， bruker han ingen av sine briljante evner til å forstå eller utforske hennes del i historien—hun er redusert til mørke opplevelser， alltid uten oppleveren。
Biljana
，
Formom drugačiji od prethodna dva dijela tetralogije Četiri godišnja doba， napisanih u formi kratkih eseja， U proleće Karla Uvea Knausgora， pretposlednji je dio， napisan u formi tri veće cjeline - dnevničkog zapisa， koji je po svojoj sadržini mnogo intimniji， ogoljeniji i iskreniji。''April stoji između velikog snevanja i velikog skoka。 April je čežnja za nečim drugim kada to drugo još nije poznato。''Opisujući događaje iz porodice Knausgor jednog proljeća， a pri tome se prisjećajući trenutaka kad Formom drugačiji od prethodna dva dijela tetralogije Četiri godišnja doba， napisanih u formi kratkih eseja， U proleće Karla Uvea Knausgora， pretposlednji je dio， napisan u formi tri veće cjeline - dnevničkog zapisa， koji je po svojoj sadržini mnogo intimniji， ogoljeniji i iskreniji。''April stoji između velikog snevanja i velikog skoka。 April je čežnja za nečim drugim kada to drugo još nije poznato。''Opisujući događaje iz porodice Knausgor jednog proljeća， a pri tome se prisjećajući trenutaka kada su saznali da će doći još jedna beba， ona kojoj je i posvećeno ovo djelo， i teškog perioda depresije autorove supruge， on na predivan， deskriptivan način piše o prirodi njihovog dvorišta， okoline i Švedske， u koju su utkani i doživljaji njihove svakodnevnice。Knausgor jednostavnim， ali duboko iskrenim rečenicama， ostavlja ovaj dnevnik napisan u trenucima velike ranjivosti， u periodu kada se skoro sam brine o porodici， i istovremeno otkriva sve ljepote života u malom mjestu， sve boje i mirise tog proljeća， svu ljubav i brigu prema svojoj djeci， i osjećaj mira koji pružaju zraci sunca， presijavanje rose na travi i cvijeću。Iskoristiviši ove zapise za introspekciju， usko povezanu sa porodicom， očinstvom i podobnosti da bude dobar muž i roditelj， Knausgor sve svoje sumnje i strahove stavlja pred čitaoca， otkrivajući njegovu ranjivost， koja ispod površine krije iskrenu ljubav - prema bližnjima i prema svijetu u kojem postoji。''Ali možda su sve to samo bila opravdanja， nešto što sam sebi govorio utehe radi。 Jer takvi smo， prikrivamo svoje mane i nedostatke， ispredamo priče koje ih okreću u našu korist。 Možda nema ničeg ljudskijeg od samoobmane。'' 。。。more
Mario Durrant
，
This book， written by the author to his baby daughter （not yet born in some of the flashbacks） makes me want to be a better father as he writes about his anxious and protective love for his children。 It helps me look for more meaning in the everyday simple things in life。 And it teaches me to be more open and honest with myself。
Alex
，
As always when reading Knausgaard， the world seems different with his voice in your head。 I love his descriptions of light and landscapes， and his juxtaposition of the social/human world with the incomprehensibly vast and stunning universe in which he is constantly in thrall as he moves through the mundane， daunting tasks of fatherhood in a tough time for his family。 Favourite passage: "We come from far away， from terrifying beauty， for a newborn child who opens its eyes for the first time is li As always when reading Knausgaard， the world seems different with his voice in your head。 I love his descriptions of light and landscapes， and his juxtaposition of the social/human world with the incomprehensibly vast and stunning universe in which he is constantly in thrall as he moves through the mundane， daunting tasks of fatherhood in a tough time for his family。 Favourite passage: "We come from far away， from terrifying beauty， for a newborn child who opens its eyes for the first time is like a star， is like a sun， but we live our lives amid pettiness and stupidity， in the world of burned hot dogs and wobbly camping tables。 The great and terrifying beauty does not abandon us， it is there all the time， in everything that is always the same， in the sun and the stars， in the bonfire and the darkness， in the blue carpet of flowers beneath the tree。 It is of no use to us， it is too big for us， but we can look at it， and we can bow before it。" 。。。more
Pål
，
Meget bra。 Som en konsentrert， mer fokusert type Min kamp 7。 Mye bedre enn Om høsten og Om vinteren。
Jovana Kuzmanović
，
Uz prepoznatljiv stil， mnogo nežnosti i ljubavi， malo tuge i mraka。。。 i uz neke od najlepših i najsnažnijih opisa strepnje na koje sam dosad naišla u književnosti。。。
Mads Steiner Nielsen
，
Knausgårds personlige fortælling fortsætter。 Disse skrivelser til hans yngste datter bliver mere personlige end de to tidligere i Årstidsserien。 De personlige forhold pibler frem og det gør også Om foråret til en fantastisk god læseoplevelse。
Daniel Elder
，
Back on my sweet sweet bullshit。 For anyone not keeping score at home， I’m a My Struggle stan and so the first two in Knausgaard’s Seasons Quartet， Autumn and Winter were a bit disappointing。 This one， on the other hand， was an absolute delight。 I feel like I just took a hit of some drug after kicking a habit a few years ago。 Zzzzap！
Martha Reifenberg
，
“What is the world like to a newborn baby？ Light， dark。 Cold， warm。 Soft， hard。”“If I pulled out one of the books to read， it was like bringing flowers inside and setting them in a vase。”“April is the longing for something else， where the object of longing is still unknown。”“Sometimes it hurts to love， but there is always something to live for。 Could you try to remember that？”
Rpunkt
，
4，5。 Es ist sehr gut！
Marie
，
4，5 egtMente det først， men nå flere måneder senere er den god nok for full pott
Art Thomas
，
As many have noted， Spring is a departure from the first two seasons of this series。 I prefer this format to the series of observations that Autumn and Winter were， but this didn't quite measure up to the first volume of My Struggle for me。 There's a little less going on that made a deep impression， though the second half did have more than the first。No matter the book though， Knausgard has the ability to bring you in。 His books stick with you， with the looming specter of personal disaster and t As many have noted， Spring is a departure from the first two seasons of this series。 I prefer this format to the series of observations that Autumn and Winter were， but this didn't quite measure up to the first volume of My Struggle for me。 There's a little less going on that made a deep impression， though the second half did have more than the first。No matter the book though， Knausgard has the ability to bring you in。 His books stick with you， with the looming specter of personal disaster and the mournfulness of a regular day。 Spring happens all within that one day and even though I share little of the same experience that he did I could empathize with all of it。 That alone makes me a fan of his work。Next， on to Summer though I'll wait until it's actually summer which has been my plan so far with this seasonal set。 。。。more
Malina Abrahamsson
，
Förutom avsnittet där Knausgård ingående beskriver hur han bajsar var den här boken fantastisk！！ många intressanta filosofiska spaningar， språket närmast beroendeframkallande。
Amanda
，
‘You see， the beauty of this world means nothing if you stand alone in it。’‘We come from far away， from terrifying beauty， for a newborn child who opens its eyes for the first time is like a star， is like the sun， but we live our lives amid pettiness and stupidity， in a world of burned hot dogs and wobbly camping tables。 The great and terrifying beauty does not abandon us， it is there all the time， in everything that is always the same， in the sun and the stars， in the bonfire and the darkness， ‘You see， the beauty of this world means nothing if you stand alone in it。’‘We come from far away， from terrifying beauty， for a newborn child who opens its eyes for the first time is like a star， is like the sun， but we live our lives amid pettiness and stupidity， in a world of burned hot dogs and wobbly camping tables。 The great and terrifying beauty does not abandon us， it is there all the time， in everything that is always the same， in the sun and the stars， in the bonfire and the darkness， in the blue carpet of flowers beneath the tree。 It is of no use to us， but we can look at it， and we can now before it。’ 。。。more
Наташа
，
Nedavno sam počela da kupujem knjige za bebu koja nam stiže kroz par meseci。Učinilo mi se da je Knausgorova tetralogija pravi poklon za nerođeno dete， jer je reč upravo o tome - autor piše pisma nerođenoj kćerki。Moram da priznam da sam pomalo razočarana i sad već nedovoljno sigurna da će moje dete Knausgorove knjige dobiti kao poklon。 No， vrlo je moguće da se već ponašam posve roditeljski， u smislu: "Malo šta je dovoljno dobro za moje dete。" 😊No， pokušavam da budem objektivna i。。。 Znate šta: Jak Nedavno sam počela da kupujem knjige za bebu koja nam stiže kroz par meseci。Učinilo mi se da je Knausgorova tetralogija pravi poklon za nerođeno dete， jer je reč upravo o tome - autor piše pisma nerođenoj kćerki。Moram da priznam da sam pomalo razočarana i sad već nedovoljno sigurna da će moje dete Knausgorove knjige dobiti kao poklon。 No， vrlo je moguće da se već ponašam posve roditeljski， u smislu: "Malo šta je dovoljno dobro za moje dete。" 😊No， pokušavam da budem objektivna i。。。 Znate šta: Jako je teško usredsrediti misli u drugom stanju a verujem da za očeve drugo stanje nastupa onda kada shvate da će biti očevi （nevezano za to koliko puta muškarac postaje TATA， tj。 koliko dece ima， jer je svako novo dete， tj。 svako novo drugo stanje skroz drugačije）。 Dakle， autoru nije bilo lako da napiše ovaj roman - niti prethodna dva， tj。 naredni， poslednji。 Zato， uz sve kritike， kapa dole za snagu koncentracije koja je kao plod iznedrila 4 romana。 。。。more
Aslaug Olette
，
Av alle tilfeldigheter begynte jeg lese denne samme dato som boken ferdigskrevet。 Datoen står på nest siste side。 I epilogen。 På en av det vondeste og vakreste tekstene som må være skrevet om en dag om våren。
Pino Sabatelli
，
Tre stelle e mezza Probabilmente con una traduzione migliore sarebbe arrivato a quattro。
Marcus
，
I know of no other writer that can capture how we live our daily lives in an interplay between the banal and the profound， even divine with such ease and clarity。
Ida Stiller
，
Nejmen det är för bra！！ ”Du kommer inte alltid vilja leva， men det finns alltid något att leva för” episoden om bajs för dock。。。。。 för mkt
holden
，
Kada je pisac u stanju da se ovako ogoli pred svetom， na ovakav bolan i ranjiv način， i to ne samo sebe， već i živote onih koje najviše voli i do kojih mu je najviše stalo， književnost prevazilazi neku uobičajenu liniju koja je karakteriše kao književnost。 Ovo je uvid u ljudsku dušu， njen mrak i njenu svetlost。 Ovo je nešto više od reči napisanih na listovima papira。 Možda je najbolje da se poslužim Karlovim rečima i za kraj ostavim sledeće:“Čega je književnost izraz ako ne inače nedostupne i u Kada je pisac u stanju da se ovako ogoli pred svetom， na ovakav bolan i ranjiv način， i to ne samo sebe， već i živote onih koje najviše voli i do kojih mu je najviše stalo， književnost prevazilazi neku uobičajenu liniju koja je karakteriše kao književnost。 Ovo je uvid u ljudsku dušu， njen mrak i njenu svetlost。 Ovo je nešto više od reči napisanih na listovima papira。 Možda je najbolje da se poslužim Karlovim rečima i za kraj ostavim sledeće:“Čega je književnost izraz ako ne inače nedostupne i u stvarnosti nepostojeće prisnosti。”Srećan sam što živim u vremenu u kome mi je na dar data mogućnost da pročitam Karlove knjige。 。。。more
Nils
，
"Jeg gikk langs steingangen over til huset。 Luften var skarp og kald i skyggene， som så ofte om våren når lyset og luften uttrykker forskjellige ting。 Sommer， sier lyset， vinter， sier luften。"Mitt heteste vårtips er å lese Om våren。 "Jeg gikk langs steingangen over til huset。 Luften var skarp og kald i skyggene， som så ofte om våren når lyset og luften uttrykker forskjellige ting。 Sommer， sier lyset， vinter， sier luften。"Mitt heteste vårtips er å lese Om våren。 。。。more
Arlene
，
"Sometimes it hurts to live， but there is always something to live for。" CW: suicide， mental illnessThis is a really well written book and a powerful， moving read。 It’s written to the author’s baby daughter and describes their family life and how it’s been impacted by his wife’s mental illness。 It’s deeply personal， to the extent that it feels a bit intrusive。 There’s a detailed and quite graphic reflection on suicide， which is quite tough。 A moving but ultimately hopeful reflection on the diffi "Sometimes it hurts to live， but there is always something to live for。" CW: suicide， mental illnessThis is a really well written book and a powerful， moving read。 It’s written to the author’s baby daughter and describes their family life and how it’s been impacted by his wife’s mental illness。 It’s deeply personal， to the extent that it feels a bit intrusive。 There’s a detailed and quite graphic reflection on suicide， which is quite tough。 A moving but ultimately hopeful reflection on the difficulties and joys of life。 。。。more
Torbjörn Nilsson
，
Om våren av Karl Ove Knausgård lever om i mig sedan jag nyligen hörde den i Radioföljetongen。 Igår fick jag också boken i min hand och fick se de fina， drabbande bilderna av Anna Bjerger。Boken， skriven till hans tre månader gamla dotter och färdigställd när hon är två år， att läsas av henne som vuxen， är ytterst ärlig， skarpsynt， välskriven och välkomponerad。 Detta understryks av Magnus Rosmans utmärkta inläsning。Ändå är det nåt som skaver 。。。Jag läste Min kamp 1 för ganska många år sedan och Om våren av Karl Ove Knausgård lever om i mig sedan jag nyligen hörde den i Radioföljetongen。 Igår fick jag också boken i min hand och fick se de fina， drabbande bilderna av Anna Bjerger。Boken， skriven till hans tre månader gamla dotter och färdigställd när hon är två år， att läsas av henne som vuxen， är ytterst ärlig， skarpsynt， välskriven och välkomponerad。 Detta understryks av Magnus Rosmans utmärkta inläsning。Ändå är det nåt som skaver 。。。Jag läste Min kamp 1 för ganska många år sedan och blev helt tagen Detta var ett helt nytt sätt att skriva！ Minutiöst ärligt。 Oförglömligt， om att röja upp efter en far som supit ihjäl sig i misär boende hos sin mamma。 "Normalt" sett en skamlig familjehemlighet， som här beskrivs i minsta detalj。 Så minns jag den boken。Sen fortsatte jag i Min kamp 2， som var lika ärlig om att vara småbarnsförälder。 Då slutade jag att läsa。 Precis detta hade jag upplevt irl och det fick räcka。 Knausgårds stil och kännetecken känns igen i Om våren。 Och nu faller polletten ner。 Han och jag är väldigt lika！ Obehagligt lika。Jag blir rörd av bokens början och slut där dottern står i fokus。 Tänk om jag skrivit något sådant till min dotter， när jag hade chansen！ Sen inser jag att hon kan läsa Knausgårds bok lika gärna。 Han har fångat det hela。 Den sjuka mamman Linda var en sida som jag främst bar inom mig， utan att varken bli sängliggande eller hamna på psykiatrisk klinik， som hon gör。 Men jag åkte ambulans med en inbillad hjärtinfarkt。Jag är， liksom Knausgård， väldigt intellektuell， kulturell， sanningsneurotiker， skarpsynt， socialt kantig， vill dra mig in i min （tanke， formulerings och skriv-） bubbla。 Därtill jagsvag och välmenande， och har samtidigt stort kontrollbehov。 För att hävda mig blir jag ofta hård och arg， och sedan skuldtyngd och ångerfull。 Precis som Knausgård。Hur kan detta bli nåt helgjutet， vilket Knausgårds bok är？ Eller är den det？ Blir inte det helgjutna något falskt？ Handlar det inte om att leva livet på distans？ I något som ska formuleras och komponeras redan när det pågår。 Levas med den blicken ständigt närvarande。 Jo， och Knausgård tar med även detta， när han återkommande framhåller att självbedrägeriet är en viktig， ofrånkomlig sida i människans liv och överlevnad。 I avsnittet om Sydney， där dottern blir till， och om resan till Fårö kommer det till mig att Knausgård och jag är oantastliga och avskyvärda。 Jag tänker att Linda blir sjuk för att kunna hävda sig mot den oantastliga， helgjutna Karl Ove och få plats i deras förhållande。 Men vad vet jag om det egentligen？ Ingenting， men känslan kom och sen försvann den。En scen i boken， ja förvisso många fler， glömmer jag aldrig: Karl Ove sitter i sin skrivarstuga med väggarna tapetserade av bokhyllor och böcker， när en bok plötsligt faller till golvet。 Den har tryckts ur hyllan av en livskraftig， grön slingerväxt。 Boken är Bret Easton Ellis' American Psycho。。。 。。。more
Reference
google book https://www.google.com/search?tbm=bks&q=Spring
hathitrust digital library https://babel.hathitrust.org/cgi/ls?q1=Spring&field1=ocr&a=srchls&ft=ft&lmt=ft
The British Library https://bll01.primo.exlibrisgroup.com/discovery/search?query=any,contains,Spring&tab=LibraryCatalog&search_scope=Not_BL_Suppress&vid=44BL_INST:BLL01&lang=en&offset=0